2008 blir 2009

Vill önska mina vänner ett
GOTT NYTT ÅR!
Ta hand om varandra och gör livet till en fest varje dag!
Pyss o kram ses nästa år

Måndag 15/12

Det har nu gått 2 månader sedan operationen...tycker det är jätte länge sedan.
Allt går åt rätt håll!
Nu kan jag tugga rätt bra, fast bara "mjuk mat". Var med jobbet på julbord och det fungerade jätte bra. Sill kan man ju äta, skinka i små bitar, köttbullar...nemas problemas! =)
Kola och knäck kan man smälta i munnen. Så det går ingen nöd på mig! Har inte gått upp så mkt i vikt heller...men de gör inget. Trivs rätt bra nu! =)

Svullnaden är rätt nere. Men jag undrar fortfarande, "hur kommer jag att se ut??" jag vill absolut inte se ut som jag gör idag.
Det ömar på kinderna när man tar på dom, typ tvättar sig.
Ömar i varje tand också. Var hos tandregleringen och fick nya gummiband att ha på nätterna, så att bettet inte ska gå tillbaka till den gamla. Å det vill jag ju ABSOLUT inte!!

Så här ser jag ut idag!
Ser ut som en liten hamster! =)

Jag skriver inte så mkt längre för jag vet inte om det är någon som läser??! Är det?? Skriv gärna nåt!

Ta hand om er så länge!
Puss o kram!!

ÄNTLIGEN!

Igår så kom dagen jag väntat på rätt länge!
9.00 så åkte skenan bort i munnen, förgott. Det var såå ovanligt men skönt. Nu kan man se det nya bettet och det är jätte fint. Men det värker som bara den. Kan inte riktigt bita ihop, men det är p.g.a. fästerna som sitter på tänderna, de åker ju bort när tandställningens verkan är över. Åååå det dröjer ett halv år till....o kanske lite mer. Fast den är jag van vid och kan "gärna" ha ett tag till bara jag FÅR ÄTA MAT! =)

Jag var också på röntgen och hos tandregleringen. (hon som fixar tandställningen). De plågade mej rätt bra. Drog i onda kinden, bytte båge uppe o nere o skruvade åt den lite. Fick ta lite värktabletter eftersom det känns som jätte träningsvärk i käken.
Mamma har varit hos mig. Lagade mat...de första blev potatismos med köttfärs! Stekt mat var grymt gott! Sen tog jag en macka...eller små små bitar.

Jag kan bara äta "mjuk" mat nu ett tag...måste träna upp käkarna. Denna bilden är precis innan
operationen.

Så här ser det ut idag.
Skenan borta och jag fick
ett rätt fint bett!! =)

Söndag...

Nedräkning pågår....36 timmar kvar!

Jag har städat hemma idag. Vill bara att tiden ska gå så fort som möjligt.
I går var jag såååå trött på soppa, det vänder sig i magen så fort jag tänkte på det.
Så jag kokade lite makaroner o gjorde en stuvning, petade i mig två mackisar åt gången! Det tog en stund, men de var det värt!! Men jag blev hungrig ganska fort igen.

Kan inte sluta tänka på all god mat som finns. Just nu håller grannen på att laga nåt väldigt smaskig...för det luktar ända till mej!! åååå...synd att det inte finns luktbloggar! =)

Jag håller ut...jag håller ut!

Fasiken vad jag ska äta sen!

Torsdag...

...108 timmar kvar o skenan är BORTA!
Ni anar inte hur mycket jag längtar!

Jag jobbar nu halv tid och det känns bra. Roligt att gå till jobbet och träffa kollegorna! Få lite annat att tänka på.
Idag var det marsipan tillverkning, tomtar. Börjar känna att julen smyger sig på. Jo, vi gjorde (eller min kollega gjorde) pepparkaksdeg...den var såååååå god. Jag kunde trycka igenom lite deg och smälta i munnen. =) Försökte även när jag kom hem äta eller smälta ostbågar, små små bitar. Att så lite kan var så gott. Ni tror säkert att jag är knäpp men då får ni tycka det =)


Tog lite kort idag och känner själv att svullnaden går ner mer o mer.

Puss och kram på er!

Det är EN vecka kvar...

...en vecka. Då åker skenan bort...låååångt bort!
Då är det meningen att jag ska få börja tugga MAT. Jag längtar jätte mkt.

Nu är jag tillbaka i lägenheten i Göteborg. Kom i söndags kväll. Det var kallt o tomt och kändes konstigt att vara själv i lägenheten. Har ju haft folk omkring mig i 5 veckor.
Ska denna veckan jobba halv tid på jobbet. Känns skönt med en mjukstart. Att några timmar om dagen få göra nåt. Jag är trött när jag kommer hem, orkar inte så mycket. Eftersom jag fortfarande lever på flytande mat.
Har haft det lite för bra hemma, nu får jag fixa all mat själv. Men ja försöker o trixa o mixa!!
Juice maskinen är kanon...mums va goda, nyttiga drinkar man kan få!!

Ta hand om er!
Puss o kram

Vilket väljer man??

Detta är mitt fredagsmys! mmmm....


....fast jag önskar att det vore detta!! =)

Idag var mamma, jag o Alice på promenad i skogen. Härligt väder!!
Som ni ser är mina kinder fortfarande svullna. Jag bara väntar o väntar på att de ska gå ner!
Just nu vill jag bara att allt ska vara som vanligt! Men ändå inte ha operationen ogjord.
Kraaam!

Måndag

Idag har det då gått 3 veckor sedan operationen. Så halva tiden har gått. Den 25 nov ska jag ta bort skenan i överkäken och få börja tugga! JAAA!! Längtar så efter att få TUGGA MAT!

Det jag längtar mest efter är att få äta en vanlig smörgås och sen vanlig mat som kött, potatis, pasta, pizza, tacos!! ÅÅ det ska bli såå gott!!
Mamma tycker lite synd om mig när de får äta vanlig mat o jag sitter där med min soppa. Men jag linder inte såå mycket. (bara 3 veckor kvar!)
Jag kan och får dricka kaffe men ingen god bulle eller kaka till. Utan då tar jag lite kräm med mjölk, fruktsoppa eller färskpressad juice (från nya maskinen) och gottar mig med!
Men visst är jag sugen på sötsaker ändå.
Har nu gått ner 5 kg och byxorna sitter inte så snygg länge. Får nog inhandla nya snart =)

Jag kan nu prata igen..men jobbigt att prata länge. Har fortfarande gummiband i munnen. Jag kan gapa lite mer o mer. Får nu äta puréad mat med liten sked. Har inte gjort det än, känns läskigt.
Men ska testa imån men lös potatismos o smasikg sås!!

Mina muskler i underläppen och i hakan fungerar men jag har fortfarande bedövningskänsla där. (som man har efter bedövning hos tandläkaren) Jobbigt när man behöver klia sig. Det känner ni säkert igen.
Svullnaden i kinderna är så där. Det kan ta upp till ett halv år innan den har lagt sig. Doktorerna har ju grävt en hel del i munnen, så det är inte konstigt att de blir svullet.

Jag mår rätt okey, trotts allt. Kämpar på! Dricker på! vilar på!

Puss o kraam

Torsdag

Idag blev det en liten "akut" resa till Göteborg. Ett gummiband hade gått av och jag tyckte jag bet snett i skenan. Så vi fick en tid vid 14.00.

Mamma o Elvira följde med. Var uppe en sväng i lägenheten o kollade till den!
Hos käkkirurgen gick det bra. Jag fick gapa det största jag kunde och det var inte så jätte mycket. Det gjorde lite ont. Men häftigt!!! Så nu fick jag lösare gummiband som jag kan ta av när jag ska borsta tänderna. Kan även om jag vill äta med sked! Har inte vågat prova än...känns läskigt
Det är ialla fall skönt att vi åkte ner o kollade en extra gång. Vill ju inte att de ska bli tokigt. Käkkirurgen var nöjd och tyckte det såg mycket fint ut.




Mamma o Elvira åt på Mac Donalds....ja fick bara lukta på allt.
Kunde surpla i mig lite milkshake! =)







Påväg hem från Göteborg började det att SNÖA!! Sommardäck på bilen!! Men som tur var kom vi hem som vi skulle. Nu är det alldelses vitt ut! Vi har tänt brasa inne och väntar på middagsgäster. Mysig kväll!!

Tisdag

Idag en ny dag. Dagarna går fort! =)
För två veckor sedan hade jag haft min jobbiga natt på intensiven. Usch...ALDRIG vill jag vara med om det igen!
Idag ska jag umgås med min pappa. Vi ska ut o promenera! Härligt höst väder i Tranås.
Sen idag ska vi fira Moa, som fyllde år i sept. Vi ska göra en marängtårta...(som jag inte kan äta, men ja kan lukta! =) Hon fick också välja mat, då blev det ugnsrostade grönsaker med kött o bea....låter ju helt ok.
Imorgon ska vi fria Elvira. Då ska det bli princesstårta (det var hennes val!) och tacostårta. Inte heller helt fel. Så här ser dagarna ut på "Tornvillan". Jag överlever...bara 3 veckor, 5 dagar kvar med soppa...

Jag känner mig rätt pigg men orkar inte lika mkt. Får inte lyfta eller bära något än. Pratar väl lite mer nu men känns fortfarande jobbigt. Därför jag inte ringt någon än. Men jag tänker på alla vänner och jag vill ringa men vi får vänta lite till. Tur att bloggen finns!
Tackar igen för alla gulliga sms o hälsningar!! Det värmer!

Puss o Kram!

Lördag!

Idag är det lördag, godis dagen....hrmmm inte för mej. Får lukta istället! =)

Igår kom invasionen av barn och hundar...höstlov!
Elvira är sååå "rädd" för mej. Hon gömmer sig när hon ser att jag kommer. Jag kan ju fortfarande inte prata ordentligt, jag försöker prata teckenspråk med Elvira och det tycker hon är rätt skoj. De har det lite på skolan.
Tur att barnen är större nu och de är rätt lugna. Så jag får lugn och ro ibland! Finns många som kan springa ärenden nu!!!

Ibland så skrattas det väldigt mkt här hemma och det kan jag inte, det gör ont i munnen och jag kan ju inte "gapskratta"! Får hålla igen på sånt. =) Svårt!!

Annars är svullnaden nästan nere. Går åt rätt håll i alla fall. (ska lägga ut bilder sen!)
Går lite promenader och försöker få i mig frisk, härlig Tranås luft!!

Igår åt hela familjen pizza....hrmmm o Ida fick en fantastisk god soppa!! Petade faktiskt in en liten permesanost bit i munnen. Kan gapa lite men ska inte gör det för mkt och för ofta. Shit va gött det var!! mmm.. så tills idag har jag beställt ostsoppa av något slag, eller kantarellsoppa!
Så om någon behöver sopprecept...hör av er! Jag kan en del! Ska bara äta soppa i 4 veckor till!!

Som sagt det är bara att "bita ihop" ett tag till.
Ta hand om er!!
Kraaaaaam

onsdag

Idag var det tid hos käkkirurgen.
De plockade bort alla gummisnoddar och sköljde rent, det var trevligt!
Sen fick jag gapa lite, häftigt men lite läskigt. Fick 4 nya gummiband lite längre bak. Jag kan gapa o få i en sked flytande mat men jag ska inte göra det. Kan fortfarande inte prata. Vågar inte riktigt ifall de lossnar. Så jag är tyst ett tag till...eller mumlar på. Så ringa mig kan man men helst inte! NI får inte så mkt svar då!! hahah...

Käkkirurgen tyckte det såg väldigt bra ut. "är det 2 veckor sedan operationen" Nää 8 dagar sedan sa mamma. Han var då väldigt nöjd med att jag inte är lika svullen. Han hade hört att jag var uppe och gick dagen efter och att jag hade fått i min soppa o sånt! Folk brukar tydligen inte vara så pigga efter operationen. Så mkt positivt och det var väldigt skönt att höra.

Då bestämde mamma och jag att vi sticker till Tranås på eftermiddagen. Sagt och gjort, nu är jag här i Smååååland!
Mamma...min älskade mamma, sprang i trapporna upp o ner o bar väskor som skulle med till bilen.
Juice maskinen, mixern, alla mat hon bunkrat upp i kylen! Alla mina grejer som "är bra att ha".
Jag somnade nog nästan direkt! Mamma blev kaffe sugen o stannade till på macken...o jag fick oxå en kopp kaffe....åå MUMS vad gött det var. Inte druckit kaffe på över en vecka! (psst...mamma åt dock en kanelbulle till medans jag fick varva med lite apelsinfestis...hurra!!)

Imorgon ska vi hämta älskade lilla Alice!! Hon har varit hos en vän till familjen på "semester".
Längtar efter henne. Hon är världens bästa vovve!!

Ta hand om er och varandra!!

Puss o kram!!

Tisdag

8 dagar efter operationen.

Dagarna går så fort och ändå gör man ingenting.
Vilat mycket idag. Läst ut Martina Haags bok. Rätt ok, konstigt slut bara.

Mamma och jag var på promenad. Passade på att gå förbi ICA o hämtade ut ett paket från moster!!
Tackar för böckerna jag fick! Det roliga är att mina vänner o släkt känner mig så väl. Jag får en hel del likadana grejer!! =)

Händer inte så mycket mer idag. Känner mig väldigt trött. Lite trött på situationen....men det är bara att hänga i. 5 veckor till ska jag ha en skena i munnen. Den ligger nu mellan tänderna så jag biter på den kan man säga. Sen är det MASSA gummiband mellan över o underkäken. Så det ser inte klokt ut i munnen. Får inte borsta tänderna än...det känns ju så där äckligt. Men jag sköljer med ett belkmedel som är svinstark o sviner. Det är ingen höjdare men ett måste.

Sen får jag medicin 4 ggr per dag. Äcklig antibiotika..smakar BLÄ...så klart. Medicin måste väl vara äcklig så man inte vill ha det hela tiden!??
På nätterna tar jag starkare medicin så ja kan sova. Jag sten somnar men samtidigt så drömmer jag såååå konstiga saker. Shit, hur jag kan få ihop allt?!

Middag idag bestod av mammas potaits, morötter o lök soppa. Mums! Min mamma kan laga soppa!
Det är mkt grädde i men det behövs. Kan ju inte äta så mkt åt gången.
Nyponsoppa med grädde...mums! Det är en återkommande favorit!

Vädligt mysigt att ha mamma hos sig. Hon smyger i köket o äter kakor o knäckebröd!! Fast jag tycker hon är mer än värd det! =)

Imorgon är det återbesök hos käkkirurgen. Får se vad dom har o säga. Kanske lättar på gummibanden o jag kan börja prata?? Kanske får jag åka hem till Tranås! Vi får se imorgon!

Puss o kram på er alla!

Status en vecka efter

Svullnad: gått ner en hel del men ser fortfarande ut som en liten gris!
Viktnedgång: 3 kg =)
Ont: till och från, känner alla stygn i munnen
Dricker: just nu smoothies!! mums!
Prata: kan fortfarande inte prata...teckenspråk eller skriva!
Mest sugen på: Tugga på lite chips o äta riktig mat!
Jobbigast: att inte kunna säga allt man vill, blir få ordig?!
Roligast idag: lyssna på Kajsa Ingemarssons ljudbok..."lyckans hjul" som jag fick av morbor o moster (tack!!!)
Väder: Trååååååkväder. Regn.


Kraaaam på er!

Min tid från operationen

Emma har ju redan skrivit lite, men eftersom jag inte kan prata så mkt så tänkte jag skriva av mig "min tid på sjukhuset".

Var väligt nervös hela dagen. Det ända jag ville trotts allt var att komma till sjukhuset å bara få det gjort.
Låg på en 4:a sal, fick sista tuggmaten på länge. Macka, youhurt o te. Mums va gott det var.
När Emma o mamma hade gått så fixade jag dusch nr 2 av 3. La mig rätt tidigt, läste Martina Haags bok. Den är lite roligt, fick annat o tänka på.
När ja äntligen hade somnat kom natt personalen o presenterade sig. Frågade om jag vill ha nåt att sova på, men ja tänkte att ja skulle nog somna själv. och det gjorde jag.
Vaknade vid 5 tiden och det var dags för tempern. Fick en kanyl i handen, tog blodprov.

Sen upp o duscha 3/3:e och på med den fin fina operationsskjortan, läckra strumpor ända till knäna. Borde reklamerat den ena strumpan, den hade tappat resåren! Blev 80-tals strumpa istället!! =)

Det luktade kaffe och frukost på hela avdelningen, jag fick inget tack för det!

Mamma o Emma kom. Skönt att få se deras ansikten o prata lite.
Började verkligen ångra mig....usch, vad har jag gett mig in på?? Tänkte smita men..jaja.

7:45 tiden var det dags att rulla ner. Fick ligga en stund i förrummet. Då grät jag...usch. Sen blev jag hämtad. Kände mig inte redo. Men ok. Emma följde med!
Fick gå in till operationsrummet. Kändes nästan som man tog de sista stegen i livet, förlåt men de kändes så. Var ledsen men lite spännande var det ju. Men det gick såå fort där inne. Emma har berättat lite nu efteråt. Jag kommer bara ihåg hälften. De frågade vad jag jobbade med o sen sa ja nåt om Elvira, tror de sa "tänk på nåt roligt"!
Pussade Emma o sen är det svart!

......

Uppvaket. Vaknade till nån gång vid 15:30. Då var det en timme efter att operationen var avslutad.
Hade inte så ont. Men var ändå klar med var jag var. Mådde illa. Fick medicin mot det. Somnade till o från. Tänderna var hårt fast ihopbundna. Ok...bara att gilla läget. Det är mina ord fram tills allt är bra!

Väldigt gulliga sköterskor. Hörde att det ringde..." ja hon ligger här, kom för ett par timmar sedan" Ja ÄNTLIGEN kommer mamma o Emma. Blev såå glad. Grät inget!
Försökte få fram att jag ville se mig i en spegel. Fick en o HERREGUD va jag såg ut!! Direkt blev jag en Miss Piggy!! Skrattade faktiskt. Mina läppar var sååå stora, hela ansiktet var sååå stort. Tänk er "makeover" från USA. hahahaha....

Sen kom natt personalen. De var lite drygare. Mådde illa ganska mkt. De pumpade in något med slangen i näsan. Blev inte bättre. Spydde o det var lite läskigt i och med att ja inte kunde gapa. Men de kom ut ändå! Tack!
Dom ville röntga mig och se om slangen till magen verkligen låg rätt. Så vid 12 tiden kom en giraffliknande mackapär. (röntgen) Sov nästan som godast då. La en stor platta under min rygg. Senare fick jag svar på att slangen vänt sig o de var tvunga att dra ut den. Usch o fy! Gött att de var över. Sov lite till. Sen var det dags att byta lite kläder eftersom jag spytt ner mig o få en ren skjorta. Bökigt mitt inatten men ändå skönt. Ryggen gjorde ont. Är så van att stå upp och röra på mig så jag får lätt pirr i ryggen. Personalen vände på mig en gång. Sen under jag göra det själv. Visste inte hur mkt slangar jag satt fast i. Fick även klyklampar på kinderna och det var sååååå skönt!


Mellan kl. 4-7 sov jag inte mkt. Hade då problem med andningen. Hade fortfarande syrgas o det var skönt. fick lite näsdroppar och snyta mig. (å i efterhand så ska jag inte snyta mig eller ta näsdroppar sa min kirurg.) Det blev väl ändå lite bättre.
Övervakningen var väl så där. Två mesiga personer som kollade till mig..."knacka om det är nåt" o HUR FAN SKA JA ORKA KNACKA o på VADDÅ?? Ibland hördes ja o ibland fick man vänta en liten stund. Ska skicka ett tips till dom....KLOCKA att ringa på! Det orkar man!

Tillslut, fram på morgonen somnade jag gött, sov då 2,5 timma till. De sa att jag behövde nog sova o lät mig göra det! Så var det dags att rulla upp till avdelningen. En tvätt till o byta skjorta. En tant hjälpte mig. Lite speciell.
Vaktmästaren (ja de sa så om honom) kom och körde upp mig till avdelningen. Barn avdelningen. Fick ett enkel rum med egen toa och tv! Gött.

Mamma o Emma kom precis samtidigt som jag. Skönt att se dom!!!

Emma passade upp på mig, fick massage på benen o ryggen. Har haft väldigt ont i ryggen under natten.
Hade haft kateter under opertionen, den drog dom bort kanske fort på avdelningen. Skönt det att komma upp själv o gå på toa.
Dricka skulle jag göra själv. Tog lite i taget. Jordgubbsaft o yoghurt mums! Tog även en liten promenix i korridoren. Skönt att röra på sig. Blir ändå lite rastlös.

Fick äcklig medicin...urk. Det är bara att häva i sig, är ju bara bra grejer ändå!

Orkade inte läsa så mkt böcker. Lånade Emmas dator o kollade på Melrose Place!! Tur att de finns DVD boxar!!

Annars tycker jag tiden på avdelningen var bra! Mkt snäll personal! Ska nog dit senare med en liten tårta och så även till käkkirurgen!

Annars som sagt är det bara att bita ihop!!

Puss o kram så länge!

Lördag

Idag är det 5 dagar efter operationen.
Det känns väl rätt ok, bara att gilla läget! Emma är hos mig nu när mamma åkt hem över helgen! Kanske hon skulle ta med sig lilla Alice (hunden) men vi får se. Hon vill ju gärna ut på nätterna o det är ju lite jobbigt här med alla trappor. Vore ändå gött att ha henne här!

Igår var Sofia och hälsade på. Trevligt med besök. Fick lite tidingar att läsa så jag är ej sysslolös!
Även min halvsysters dotter Moa och hennes kompis var här o hälsade på tidigare.
Roligt att de kommer folk på besök men jag orkar inte med längre stunder besök.

Natten är väl nästan värst då jag får starkare medicin och somnar fort men jag drömmer såååå konstiga drömmar. Fattar inte hur jag får ihop allt. Jag vaknar ofta. Har inte så ont men rädd att käken ska hoppa fel.
Får inte skratta så mkt, men svårt att låta bli när man ser ut som jag gör! Men hoppar den fel så gör den å nån på sjukhuset får trycka den rätt igen.
Så jag kan fortfarande inte prata så mkt, skriver på lappar här hemma. Sms och msn är ju svin bra!
Ska till tandläkaren på onsdag och förhoppningsvis lättare de på gummibanden, så jag kan börja snacka. Jag gillar ju annars att prata men det är rätt lugnt att vara tyst.

Svullnaden har väl gått ner lite. Mamma köpt Alovera som jag har på kinderna, de känns att det hjälper lite. Har även kalla isklampar inlindade i lakan, det är väldigt skönt. Det har jag fått hela tiden på sjukhuset. Såå skönt!

Annars rullar dagen på. Emma sköter om mig som ett litet barn!! =) Bra det!
Jag dricker och dricker. Kollar på Melrose place!!! köpt dvd box och lyxar mig med det!
Kanske går ut en sväng och går runt kvarteret. Jag ser då ut som en rånare med halsduk över näsan som smyger omkring!

Puss o kram för denna gången!

Nu är jag hemma igen!!

Hej på er alla!!
Nu är jag hemma igen, i MIN lägenhet!!. Har längtat hem!

Ja tänkte skriva lite tankar om min sjukhusvistelse, men jag gör de inom några dagar.

Det känns rätt ok nu. Har inte ont men det är jobbigt att alltid ha käkarna ihop.
Försöker få i mig lite dricka. Som saft, nyponsoppa, soppa av olika slag. Funkar rätt ok, några cl går väl igenom munnen. Klara drycker är lättare.
Igår så lossnade några gummiband som käkarna suttit fast med. Så jag kunde plötsligt prata mer och göra mig förstådd. Har bara mumlat och skrivit på lappar. Tills idag när jag var på besök hos käkkirurgen, så fick hon trycka tillbaka käken och det gjorde lite ont. Den hade halkat ur en skena som jag har i gommen. Så nu har ja massa gummiband o vågar inte säga nåt. Får vara tyst ett tag till. Rätt skönt! =)

Gött att vara hemma. Har otrolig hjälp av lillasyster o mamma!! De fixar o trixar. Ser till att jag tar min medicin o äter som jag ska.
De tasslar lite ute i köket, då smyger jag ut o då står de där o äter kokosbollar o godis! Taskigt!!
Emma tycker det är lite skämmigt att äta, för att jag inte får tugga. Gulligt, men det är lugnt från min sida.

Ska bara säga TACK SNÄLLA FÖR ALLA GULLIGA SMS och HÄLSNINGAR!!
Det värmer som bara den!! Tur att de finns sms så jag inte blir helt handikappad.

Skriver mer snart...kanske kommer lägga upp en bild o den är inte rolig. Men då kanske ni förstår ännu mer!

Pusss o kraaaaaaaam på er

Dag 2 efter op

Näst sista dagen på sjukan. Mamma å jag kom till Ida redan 08.30, men missade precis rondande käkkirurg. Typiskt. Ida skrev ner massa info ang operationen... Att det gått som väntat, att nerven till hakan/underläppen inte skadats, att allt såg fint ut med käkarna och svullnaden m.m.
Droppet hade tagits bort och Ida såg mycket piggare ut! Fick antibiotika att spruta in i munnen istället för i droppform. Å det smakade inte gott tydligen... "Usch jag kräks...!"

Inga större problem med att dricka ur muggarna...
Flytande Panodil - blä. Näringsdryck - blä. Proviva - mmm. Oboy - okej. Kycklingsoppa - blä. Drickyoghurt - mmm. Kalvsoppa - okej. Ananasdryck -mmm.

Svullnaden bara krymper. Läpparna blir mindre och lättare att röra på. Nu pratar Ida så gott det går med sina sammanbitna käkar, på ett alldeles eget språk. =) Men man lär sig fort vad hon menar. Bara ett fåtal gånger måste hon ta till papper å penna.

Första duschen idag efter operationen. Ny skjorta. Fräääscht.

Efter lunch kom halvsyster Martina och hälsade på. Med paket! Ida fick en jättefin bok, om chokladbakverk. Mmmmm... Synd att det inte var en luktbok!
Senare under eftermiddagen, när mamma var å shoppade och både Ida och jag slumrat till en sekund, knackade det på dörren och kompis Eva kom på besök. Med ännu mera skvallertidningar! (Gissa vem som kommer slå oss med hästlängder när det gäller vad som händer i kändiskretsarna...!?)
Ida tyckte det var jättekul att se lite nya ansikten. Mängder av sms ramlar in i inkorgen oxå. Full rulle.

Idag kände jag att Ida var mer rastlös. Uttråkad. "Jaha...nu då? Nu räcker det..." Så jag tror det kommer bli jättebra att Ida får komma hem imorgon. Gå runt å pyssla lite hemma, mixa egna lyxiga soppor, fortsätta blogga...

Så imorgon (torsdag) blir det röntgen - käkkirurgen - HEM! Då kommer Ida fortsätta berätta om sina upplevelser under dessa tuffa dagar, och kanske till och med lägga upp lite bilder... (??) Vi får väl se.

Jag längtar iallafall tills imon... Välkommen hem allas vår Miss Piggy!! ;-) hihi

Dag 1

Vid 11-tiden var mamma å jag på sjukhuset idag. Då skulle Ida precis vara på väg från intensiven till vårdavdelningen hade vi fått veta. Vi går till postop, och utanför hissarna ser vi en "vaktmästare" som kör på en säng... "Är det Ida?... Nja, ja en mörkhårig tjej iallafall... Jo, det är ju Ida!" Hon tittar med stora ögon på oss, säger inget men vinkar till oss. Hon är fortfarande mycket svullen, och läpparna alldeles glansiga av lypsyl.
Hon rullades in på sal 9, enkelrum med egen toalett och dusch, TV och DVD och med väggarna prydda av Pippi Långstrump- och Nalle Puh-tavlor. (Käkkirurgens patienter ligger nämligen på barn/ungdomsavd)

En mycket trevlig ung sjuksköterska presenterar sig och talar med Ida, frågar hur ont hon har på en skala 1-10... "Åtta", väser Ida. Hon får smärtlindring och medicin mot illamående. Sköterskan pratar om "målet" vi ska nå här på avd... "Du ska kunna dricka och komma upp innan du åker hem".
En undersköterska kommer in med en pipmugg med saft. Hon visar hur man kan dra upp saft i en liten spruta med förlängt sugrör om det är svårt att dricka ur pipen. Hon står å p-r-a-t-a-r s-å-å-å
s-a-k-t-a och överdrivet tydligt att det nästan lät barnsligt. (just det, vi är ju på barn avd) :)

Ida somnar och sover ca 1 timme. Mitt i den sköna (?) sömnen klampar 4 personer in och presenterar sig som kvällspersonalen. Somnar om. Snark.
Efter ytterligare en stund kommer en käck undersköterska tillbaka in. Vi kan kalla henne "rivjärnet"... "Nu ska vi dra katetern! Nu ska du få stå upp! Jag tycker inte du ska dricka ur sprutan/sugröret...Du ska dricka själv direkt ur pipmuggen! Ida är inte sjuk - hon är nyopererad!"

Och visst går det bra! Under eftermiddagen är Ida uppe och går i korridoren 2 ggr och på toaletten flera ggr. Hon dricker saft, Proviva och en sisådär god kycklingsoppa alldeles själv. Hon sitter upp i olika positioner i sängen, vi masserar fötterna, benen, armarna, ryggen... Kammar håret och gör fläta... Hon skriver på ett block: "Vilken lyx jag har!" :)

För varje timme som gick kunde man ana att svullnaden i ansiktet dämpades alltmer. Hon fick antibiotika intravenöst (in i blodet som dropp), men då klagade hon på att det sved och värkte i armen. Jag gick å sa till ssk, och de drog då ner på farten... Blev bättre. Fick Panodil i flytande form - smakade inte gott!

Ida skrev till oss på ett block. Litet utdrag:

"Vad är klockan? Vem är jag? (skratt...!) Spegel igår, kul, ser ut som en ful skådis. Svullen i halsen, ont i käken, hör lite dåligt!
Sov inte så mycket i natt, mått illa. Slang var felvänd. Röntgen kom vid 23.30 tog bort slangen. Haft svårt att andas. Massa slem i halsen. Därför somnade jag nu på morgonen. Sov inget mellan 3-7."

Ida har gjort STORA framsteg idag! För varje timme som gick blev hon bara piggare å piggare. Hon kämpar på otroligt bra och jag kan bara säga att jag är mäkta imponerad av min syster!!
Hon har t.o.m pratat i telefon nu under kvällen. Med kusin Alfred och kompis Eva. Jaja, pratat å pratat. Det var mest ett snyggt nyanserande "mmmMMMmmmm", och nåt skrattliknande därefter. Mungiporna log!

Så då var målet uppfyllt då... "Du ska kunna dricka och komma upp innan du åker hem" lät det. Det fixade Ida på ett par timmar!

Postop - timmarna efter operationen

Tiden har aldrig gått så sakta som idag... Väntade å väntade på samtal från sjukhuset. De sa att de skulle ringa när operationen var klar. Kl. 8.20 var Ida sövd... kl. 18.20 ringer JAG till avd å frågar vad som händer!? Fick numret till uppvaket (postop) och fick prata med en sköterska som sa att Ida kommit dit kl.15.30. (Tack för att ni ringde då...!) jaja...

Mamma och jag fick komma dit på ett kort besök under kvällen. Ida låg på en stor sal med övervakningsapparater och slangar överallt. Hon var vaken men trött. Efter 7 timmar på op-bordet verkade hon må förhållandevis bra. Ansiktet var rejält svullet och över- och underkäke fixerade, alltså tänderna helt sammanbitna. Kan inte slicka sig om läpparna. Hon orkade, och kunde inte, prata så mycket eftersom läpparna oxå var rejält svullna. Men hon lyckades få fram att hon var hungrig och hade lite ont. Jag bad sköterskan om mer smärtstillande. Vid kinderna hade hon kylda kuddar mot svullnaden, och det tyckte hon kändes skönt. Det var "tummen upp"! I ena näsborren en syrgasslang - som oxå var "tummen upp", och i den andra näsborren en slang (sond) ner i magsäcken.

Hon tedde sig mycket stark Ida, verkade lixom gilla läget. Ingen panik, inga tårar. I och för sig får hon starka smärtstillande, och det tycker iallafall jag är jätteviktigt. Hon ska inte behöva ha ont! Det jobbiga är att hon inte kan/orkar säga till om hon behöver mer smärtstillande. Hon nickade bara när jag frågade om hon hade ont. Så mamma å jag kommer vakta som hökar närmsta dagarna... hon ska inte behöva ha ont!

Imorgon bitti trodde dom att hon skulle få komma till avdelningen. Vi kommer ringa dit tidigt imon och hoppas att vi får vara hos Ida hela dagen...från och till iallafall.

Älskade dotter...älskade syster... ALLA tänker på dig!

Operationsdagen

Hej alla, nu är det lillasyster Emma som tar över bloggandet under de närmsta dagarna.

Igår (söndag) kväll, dagen innan op-dagen, åkte vi till Sahlgrenska för att Ida skulle läggas in. Avd 41 stod det i våra papper att vi skulle till, men när vi kom upp till avdelningen var dörrarna låsta och det var alldeles mörkt. Som 3 frågetecken och några pulsslag extra per minut åkte vi ner till bottenplan igen. Ida skulle istället sova på avd 37 (plastikkirurgens vårdavdelning) denna natt, för att efter operation flytta upp till avd 41 där enkelrum väntar.

Vi blev visade till sal 7, en 4-sal med två andra halvdementa damer. Under söndagskvällen fick Ida smörgåsar, te och yoghurt och hon verkligen överdrev tuggandet eftersom hon visste att det skulle bli svårt den närmsta tiden. Mamma och jag satt å sympati-bet-ihop istället. Senare tog en sjuksköterska lite blodprover, fick sticka 2 ggr för att det första kärlet sprack... så det tog lite tid. Mamma och jag var kvar till 20.30-tiden. För Ida väntade ytterligare en bakteriedödande dusch för att sen hoppa i "Tillhör-Landstinget"-skjortan.


OP-DAGEN

Måndag morgon. Dagen med stort D. Mamma och jag var tillbaks på avd 37, sal 7 kl.06.50. Ida hade varit vaken sedan 05-tiden. Hon hade duschat ytterligare en gång inför op, och låg å läste i sängen när vi kom. Hon hade fått en PVK på handryggen (perifer venkateter=en "nål"(plaströr) in i ett kärl där man sprutar in läkemedel m.m) och den gjorde väldigt ont sa hon. Jag fick hjälpa henne att sätta upp håret för att det värkte för mycket i handen.
Bakom skynket fick plötsligt en av de halvdementa damerna luft... "Det är väl inte besökstid nu? Nej, sa jag, men vi ska följa med min syster på operation snart. Jaha ja, jag ska oxå opereras, sa tanten, men jag tycker inte det är så lämpligt med besök nu. Nää, lilla tant, nu är det så här att min syster är väldigt spänd inför operationen så vi ska vara med vid operationsstart. Jasså, är hon det, så då har ni fått specialtillstånd? sa tjurskallen. JAA, PRECIS lilla tant, sa jag."

Kl.07.40 kom 2 sköterskor och körde Ida till operationssalen. Både mamma och jag var med inne i för-rummet. Jag fick sedan följa med in på op-salen. Ida fick ta på sig en mössa och sen gå in till salen och lägga sig på op-bordet. Det var många sköterskor där, både narkos- och op-syrror. Det kopplades upp EKG, syremättnadsmätare, blodtrycksmanschett... Vi pratade tårtor och skojade. Skratt och tårar blandades. Ida fick något lugnande och det märktes på henne. Jag satt precis bredvid hennes huvud och såg alla förberedelser... Slangen som skulle sitta i näsan, syrgasmasken som skulle hållas för näsa å mun, och alla monitorer som visade olika värden. Jag såg att pulsen låg på 107.
Ida var fortfarande lite orolig... Nu var det dax att somna. Hon skulle sövas med Propofol, ett sömnmedel som gör att det svider lite i armen när man injicerar. "Tänk på det bästa du vet nu, och så får vi hoppas att du drömmer om det. Vi sitter här hos dig hela tiden. Njut bara av narkosen nu och sov så gott..." sa narkossyrran. Jag satt bredvid och klappade henne och vi tittade på varann och gjorde slängpuss innan hon snabbt blev tröttare och tröttare...och till slut föll i skööön narkossömn. Jag blev ledd ut från salen. Utanför satt mamma och väntade. Vi åkte hem. Klockan var 8.30.

Hrmm...

undrar om man får ångra sig...?!

4 dagar kvar

Det närmar sig. 3 dagar kvar. Jag äter o äter ALLT och lite till.

Varit en sista gång (innan operationen) hos tandregleringen. Gjorde avtryck på tänderna, igen, älskar verkligen den goda, geggiga massan...not! Det var bara 3:e gången på 4 veckor! Alla ska ha avtryck.
Sen fick ja dit mer grejer "hooks" (?!) är små krokar som sitter på "rälsen". De ska hjälpa till vid operationen. När de flyttar på överkäken så ska sen sen passa ihop med den undre. Sen binder de ihop lite. Så första natten/dygnet kommer jag vara ihop bunden med käkarna. Skoj!







Imorgon jobbar jag sista dagen och det kommer bli full rulle. Ska göra alla sorters tårtor, bröllopstårta, doptårta och en tiger tårta. Känns som sista slutprovet!! =)

På lördagkväll blir det tilll att ladda och ladda o njuta sista timmarna när man får tugga och äta vad man vill.
Känns lite i magen att det närmare sig!
Puss o kram så länge!

Inför operationen

Tänkte berätta lite om min stora operation. Ska korrigera både över- och underkäke.
Vill berätta detta för vänner och andra som kanske kommer göra liknande operationer.

Jag började för två år sedan med tandställning för att ställa tänderna i rätt läge.
Bara det kändes jobbigt att ha massa grejer i munnen och se ut som en tonåring. (är idag 26 år) Det är ju nu jag vill leva livet och se "snygg ut" =)

Men nu har jag tagit mig igenom dom åren, det har gått jätte fort!
Så nu är det dags för operation, om två veckor, väldigt spännande.

Idag har jag varit på Sahlgrenska och odontologen HELA dagen på massa besök, hit och dit. Röntgen, foto, mottagningen, foto igen och tillslut hos käkkirurgen.

Det är många frågor som snurrar i huvudet. Hur kommer jag se ut efter? Vilka risker finns? Vad kan jag äta o hur? Är det värt det?

På mig syns det inte så mycket att jag har fel. Utan det har varit trångt i munnen, har väldigt liten mun, haft lite svårt att tugga.
Läkarna har bestämt att korrigera både över och underkäke, för att de blir estetiskt snyggt. Det handlar om millimeter!! Annars skulle jag se ut som en apa som läkaren sa och det vill jag ju inte!!
Kommer efter operationen se ut som en fotboll i ansiktet och leva på flytande mat de närmaste veckorna. Så just nu och fram till operationen ska jag äta allt hårt o seg jag tycker om. Knäckebröd, sega godisar, knapriga morötter! Tugga, tugga! =)

Fick idag också bestämma vilken teknik läkarna ska använda.
alt 1) De lägger två snitt under halsen och opererar den vägen. Därefter binder man ihop käkarna i ca 6 veckor. Kanske finns panik risker?! Tänk att inte kunna gapa på 6 veckor!
alt 2) De opererar inifrån käken och man får ha gummiband mellan käkarna så man kan gapa lite några dagar efter operationen. Men risken (10-15%) finns då att man får bedövande känsla i underläppen ett tag framöver eller för allitd som jag förstod.
Jag valde alt 2. Vill inte ha några ärr livet ut. Men kan tänka mig ta risken för bedövande känsla i underläppen. Det är inte som någon kommer att märka, utan bara jag som känner det. Så ja hoppas att ja inte är dom procenten!

Ont tänker jag inte ha! Finns medicin för det.
Jag är inte speciellt rädd för operationen, jag litar på läkarna!
Däremot är jag väl nervös inför allt. Men jag ska klara det och det gör ni andra också som ska göra liknande operation!!
Det bästa är att jag har underbar familj och många vänner som finns där ute!!
Puss på er!